Fredrica undrar hur man undviker upprepningar när man struntar i namn

När jag skriver vill jag undvika att skriva namn på mina personer, eftersom jag tycker att namnet på något vis inskränker deras personlighet och hindrar mig från att låta dem utvecklas.

Men nu är det så att det blir jobbigt att bara skriva hon/han alternativt kvinnan/mannen, eftersom det känns som om jag upprepar mig för mycket.
Dessutom behövs någonting som skiljer dem från varandra.

Finns det något knep för att kunna sätta benämningar på personerna utan att behöva ge dem namn?


Skrivakuten svarar

Ofta är det författaren själv som lider mest av vissa typer av upprepningar.

Du kan ta vilken bok du vill och studera en sida noggrant – hordvis med upprepningar av ”och”, ”men”, ”han”, ”hon”, ”den” etc.

Detta märker man inte som läsare, det är en så naturlig del av läsprocessen. Läsaren tar egentligen in bilder och känslor via texten – orden är endast mediet.

Själv försöker jag också oftast att undvika namn när jag skriver.

Mitt enda tips för att skapa ytterligare variation är att kalla vissa personer vid deras yrkesroll.
Exempel:

Hon slog sig ned mittemot journalisten. Journalisten vek ihop sin tidning och tittade på henne.

Och så vidare…

För lite mer omfattande exempel kan du bläddra i romanen jag skrev på förra årets NaNoWriMo. Eller läsa min novell Presidenten, där du nog inte hittar ett enda namn.

Tagged with:
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågespalten
När funkar det att skriva i första person? Citattecken eller talstreck? Hur kommer man igång? Kolla in Frågespalten!
Skicka in frågor
Har du också frågor om skrivande? Skicka dem till Skrivakuten!
Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.